vad i helvete

satt och kollade kallelsen till gbg i morse, och oj då, står inget om boende, ringde för att kolla och höll på att skita ner mig av förvåning när jag till svar får " det får ni bekosta själva"
jaha, tydligen får den avdelningen till skillnad från hjärt avd, inga pengar till "sånt", om det finns plats över på ronald, vilket det ALDRIG gör, då betalar landstinget, men inget annat. en förälder får sova med barnet på avdelningen, men inte f-n kan vi åka 22 mil  om dagen med julia, och råd med hotell har vi inte.
sedan säger hon då även att vi kommer ju för operation den 23:e och så åker ni ju hem dagen efter...-just detta som vi tidigare diskuterat, jag ville inte att vincent skulle hem dagen efter operation, finns många skäl till det, han har alltid svårt med att tända av, han är ingen "vanlig" patient, sist blev han mycket påverkad mentalt av sjukhuset, sedan har vi 3 mil till näl om något händer katetern, och då måste en urolog finnas på plats..., han kommer ha gåförbud i ca 2 veckor, jag vill känna att allt funkar innan hemgång, och skulle han denna gång bli påverkad av narkosen, då blir det iva, vart ska vi då ta vägen???
men nu skulle ssk som jag talade med, hon tyckte också det var förjävligt iofs..., hon skulle iallafall skicka en förfrågan till ronald, men det får vi inte svar på förrän på operationsdagen, då sa jag till putte att blir det så att vi inte får plats på ronald, ja då åker vi väl hem dagen efter och pendlar, för då kan vi turas om lite, men det är inte okej egentligen att köra 6 mil om dagen till näl med vincent bara för kontroll och ev omläggning, och ev till gbg X antal gånger...
det som mest ger mig panik är att denna gång känns det som jag inte har någon kontroll över vad som ska hända, hur rutinerna funkar, vad gäller??? en hjärtoperation är tusen gånger värre, men jag vet iallafall vad jag kan förvänta mig av vården, vad som gäller, vilka krav jag kan ställa och hur vi som familj ska kunna funka under tiden, men nu- ingen jävla aning, och ursinnet växer enormt inom mig känner jag... ghaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
utöver detta underbara tycks mitt strauma komma tillbaka, och körtlarna växer, ömmar både i hals, tutte och armhåla denna gång så nu ska det åkas till läkaren för utredning den 17:e...tjoho
arg, det är det enda ordet som kan beskriva hur jag känner mig idag, besparingar my ass- det finns annat att spar in på, barnen har rätt till sina föräldrar, och det gäller alla, även de som inte har råd att bo på hotell, OCH, det stod inget om detta i kallelsen, jag fick själv ringa, och det var bara tack vare tidigare erfarenhet av att man ska ringa och kolla med avd så boende är ordnat.......
arg, arg argare , argast

Inga kommentarer: