jaha

var hos läkaren igår, i november fick jag vad de då trodde var sk förlossningsstrauma.., ofarligt och vanligt, en förstoring av sköldkörteln.
nu är det dock sedan en tid tillbaka, men denna gången ger det ett helt annat obehag, riktigt otrevligt känns det så jag tyckte det var lika bra att kolla det igen, dessutom har jag haft ont i armhåla, bröst, tutten då inte bröstkorgen, det var ingen fara, troligen en bröstmuskelinflammation, men min körtel verkar det vara lite värre med.
min läkare kollade, klämde och kände, sedan ville hon prata med en kollega, var visst ovanligt att man kunde både känna och se förstoringen så tydligt, en kvart senare kom hon tillbaka med sin kollega, de hade då "disskuterat en del" , han kände med och sedan gick samtalet mellan dem typ såhär " kollegan- ja, det var annorlunda, vi gör enligt det vi sa, verkar vara en bra plan."    "min läkare- ja, för det är klart det skulle kunna vara en ämnesomsättningssjukdom, men det kan ju vara värre med, vi gör en fullständig utredning då!? "
sedan gick kollegan och jag visste inte riktigt hur jag skulle förhålla mig, men min läkare sa väl inte mycket mer än det, att man denna gång ska ta alla tänkbara prover ifall det skulle vara som hon sa till sin kollega- nåt värre. vad det i så fall skulle innebära ville och orkade jag inte fråga om, när jag däremot skulle till labb kom ssk ut och pratade med mig då de prover de ville ha var såpass känsliga att de behövde tas på tidig förmiddag, för " denna utredningen vill vi ju ha så tillfredställande svar på som möjlig".. jaha, så idag bar det av för provtagning på morgonen. efter det hela dagen hos mimi.. fullt ös alltså. men jag har lite svårt att få detta underliga läkaremöte ur skallen och mer fundersam eftersom min läkare lovade att själv ringa mig när provsvaren kommer, målar säkert faan på väggen, men nu har vår familj fått nog av sjukhus, och jag orkar inte vara/bli sjuk...
jo, man brukar oftast göra en biopsi på sånt här, det ville hon inte göra, det finns ju andra typer av undersökningar som i detta fall är att föredra... jaha igen.
nä, det är säkert ingen fara och just nu måste jag fokusera på vincent, vad det nu än må vara så får det vänta ett par veckor.