ja, julia mår bra, vincent med, men i morse vid blöjbytet upptäckte jag en otäck , äcklig , acne liknande grej på snoppen, ur den kom tjockt, vitt, torrt äckel........ gahhh, han ska inte ha nån infektion där nu, han ska ju snart opereras, så det blev vårdcentralen efter att ha pratat med barnmottagingen på näl där de tyckte att kan jag så åk inte hit, överbelastat järnet, tackade för den informationen och styrde kosan mot ljungskile istället.
tog med mig min mamma med.
vincent blir ju lätt röd och irriterad på snoppen pga att det är massa vek och knepiga vrår, men väl där konstaterades att det bara var en fistel som samlat massa avlagringar, dessa ville nu ut och det var inte infekterat så hålla rent och torrt ( som alltid ) och bara ha koll så det inte blir gult och geggigt så ska det vara fullständigt ofarligt.
väldigt skönt, och skönt att slippa barnmottagningen och ev akuten för det lilla!
fast jag kunde låtit bli att åka och avvaktat så åker jag alltid med vincent så fort jag blir minsta orolig, ingen ide att avvakta där...
senare kom min mamma upp med lillasyster så hon ligger på soffan och stensover efter ett fullspäckat sportlov :) och min mamma skulle få gå ut en sväng ikväll, härligt.
imorgon blir det gbg för ny barnvagn, skulle kunna köpa den i trollhättan, men personalen på babyproffsen där är katastrof, otrevligare, drygare och allmänt sega får man leta efter, rätt okunniga med mellan varven, och det är bara babyproffsen som har den vagnen, så blir glatt att åka... vägrar handla av henne, hittills har vi fått 3 olika priser på samma sak! dessutom stod hon och skulle knö in en annan vagn i våran bil, den är ju jätteliten, bara vi tar av alla hjulen! den ni vill ha är minst lika stor. ok, pröva den med då... tog ca en fjärdedel av platsen, men enligt henne var den absolut lika stor trots att det inte gick att stänga bagagen med den första vagnen!
är inte heller ensam om att åka till gbg istället pga dåligt bemötande, rätt otroligt, en pappa ville ha en specifik bilbarnstol, säljaren envisades så illa med att dottern skulle tröttna på disney prinsessmotivet att hon inte ville sälja den till honom, han åkte också till gbg !! vill han ha prinsessor på ska väl hon skita i det och sälja och se glad ut eller? sist vi var där försökte vincent säga hej typ 10 gånger till henne, tror ni hon svarade... icke, och hon driver en barnbutik? stör mig på denna dryga mäniska, fått en lätt upphakning :)
hmm, folk.
och jag, att jag orkar bry mig :)
nu ska jag titta på tv, sen sova, skit! min tur att ha sovmorgon imorgon, vi ska ju iväg tidigt... tji fick jag :)
tur man varit med ett tag
ja, för idag var det då dags för pk igen, vilket inte är några problem, det blev det därimot senare på dagen när jag ska ha ordination på waranet. vår läkare hade informerat mig om att han var ledig idag, brukar inte vara några problem eftersom han har en annan läkare som täcker upp hans patienter och som vi haft kontakt med flera gånger...
så jag ringer in till bum, jaha, då kan sköterskan inte nå honom, inte heller den andre som kan detta, hon ber om mitt nummer så en läkare kan ringa upp senare.. jaja, tänker då att det blir väl iallafall någon som vet hur det funkar och tänker att nu vet jag ju hans värde och skulle själv vid det här laget kunna avgöra vilken dos han ska ha...
en stund senare ringer det och samtalet går ungefär såhär:
läkaren -" jaha, ni skulle tydligen ha någon ordination? eller?"
jag- "jaa, det ska jag"
läkaren -"hmmm, ja han ligger ju bra, sååå"
jag - "så vaddå? ska jag fortsätta på den ordinationen han har?"
läkaren - "jaaa, det skulle du ju kunna till nästa kontroll...."( här suckas det och bläddras i papper en stund)
jag -"jaha, så när ska han ta pk igen då?, han har ju bara waranet feb ut! "
läkaren- "hmm, tja, hmm någon gång nästa vecka kanske? "
jag - " ja visst! ( börjar surna till ) början, slutet av veckan? "
läkaren - " jaa du, ta någon dag. "
jag - " ok, tack hej då!" och lägger på
och anledningen till att jag surnar till är enkel, vad skulle jag gjort om jag inte varit med ett par omgångar tidigare? och det är inte mitt jobb att ordinera medicin till min son även om jag vet ungefär hur han reagerar och vilka doser han ska ha... tänk om jag varit ny på det här, med kanske en liten bäbis, inte lärt mig systemet och vilka knappar man ska trycka på för att få den informationen och vården man ska ha!
forfarande varit i chocktillstånd, det ska bara funka! då ska man inte behöva gissa! men det är här bristerna märks, en jourläkare som är allmänläkare är inte vad man behöver, man ska ha tillgång till läkare med rätt kompetens när man har barn som är så sjuka som våra faktiskt är. har gått rätt hårt åt vården det sista, men det är faktiskt så att lika bra som specialisterna är, lika jävla illa kan det bli när ( inte om) man möter de som faktiskt inte ens vet vad ens barns diagnos betyder... och om jag som förälder måste tala om hur mitt barns hjärta ser ut, ska fungera, vilka undersökningar som ska göras, vilka värden som är ok- hur ska jag då veta att läkaren framför mig vet vad den sysslar med?
grrrrrrrrr
som tur är kan jag ta upp detta med vincents läkare när han är tillbaka och han kommer troligen tala om vilka läkare som får ge ordination till vincent, vet att han gjorde det förra gången vi hade waranet.
jo, dessutom fick vi klara besked om vad som gäller om vincent behöver sövas sist vi var på ul, och oavsett vad det gäller, brutna ben... vad som, så är det bara gbg som får söva honom, känns bra att ha hans ord på det och att kunna hänvisa till honom. han är toppen, och trots mina hårda ord så är det oftast bra, men kanske just för att jag är stenhård i mina krav. men trots att vi kräver både ditt och datt på besöken som tex att de spritar allt de ska använda på vincent, tom blodtrycksmanchetten, så är vi ganska omtyckta bland sköterskorna, för jag är inte otrevlig.
så jag ringer in till bum, jaha, då kan sköterskan inte nå honom, inte heller den andre som kan detta, hon ber om mitt nummer så en läkare kan ringa upp senare.. jaja, tänker då att det blir väl iallafall någon som vet hur det funkar och tänker att nu vet jag ju hans värde och skulle själv vid det här laget kunna avgöra vilken dos han ska ha...
en stund senare ringer det och samtalet går ungefär såhär:
läkaren -" jaha, ni skulle tydligen ha någon ordination? eller?"
jag- "jaa, det ska jag"
läkaren -"hmmm, ja han ligger ju bra, sååå"
jag - "så vaddå? ska jag fortsätta på den ordinationen han har?"
läkaren - "jaaa, det skulle du ju kunna till nästa kontroll...."( här suckas det och bläddras i papper en stund)
jag -"jaha, så när ska han ta pk igen då?, han har ju bara waranet feb ut! "
läkaren- "hmm, tja, hmm någon gång nästa vecka kanske? "
jag - " ja visst! ( börjar surna till ) början, slutet av veckan? "
läkaren - " jaa du, ta någon dag. "
jag - " ok, tack hej då!" och lägger på
och anledningen till att jag surnar till är enkel, vad skulle jag gjort om jag inte varit med ett par omgångar tidigare? och det är inte mitt jobb att ordinera medicin till min son även om jag vet ungefär hur han reagerar och vilka doser han ska ha... tänk om jag varit ny på det här, med kanske en liten bäbis, inte lärt mig systemet och vilka knappar man ska trycka på för att få den informationen och vården man ska ha!
forfarande varit i chocktillstånd, det ska bara funka! då ska man inte behöva gissa! men det är här bristerna märks, en jourläkare som är allmänläkare är inte vad man behöver, man ska ha tillgång till läkare med rätt kompetens när man har barn som är så sjuka som våra faktiskt är. har gått rätt hårt åt vården det sista, men det är faktiskt så att lika bra som specialisterna är, lika jävla illa kan det bli när ( inte om) man möter de som faktiskt inte ens vet vad ens barns diagnos betyder... och om jag som förälder måste tala om hur mitt barns hjärta ser ut, ska fungera, vilka undersökningar som ska göras, vilka värden som är ok- hur ska jag då veta att läkaren framför mig vet vad den sysslar med?
grrrrrrrrr
som tur är kan jag ta upp detta med vincents läkare när han är tillbaka och han kommer troligen tala om vilka läkare som får ge ordination till vincent, vet att han gjorde det förra gången vi hade waranet.
jo, dessutom fick vi klara besked om vad som gäller om vincent behöver sövas sist vi var på ul, och oavsett vad det gäller, brutna ben... vad som, så är det bara gbg som får söva honom, känns bra att ha hans ord på det och att kunna hänvisa till honom. han är toppen, och trots mina hårda ord så är det oftast bra, men kanske just för att jag är stenhård i mina krav. men trots att vi kräver både ditt och datt på besöken som tex att de spritar allt de ska använda på vincent, tom blodtrycksmanchetten, så är vi ganska omtyckta bland sköterskorna, för jag är inte otrevlig.
fel, fel bara fel
idag går mina tankar till en liten pojke, en pojke som inte längre är kvar på jorden, han hade hjärtfel, som opererades, operationen gick bra, han kom hem, komplikationer uppstod....
mina tankar går till hans mamma, storebror och pappa.
varför det inte gick att rädda denna fina lilla kille finns det många anledningar till. men tyvärr är en anledning brister och okunskap inom vården, och det är just för dessa små barn jag vill att ni alla som läser hjälper till att skänka pengar till våra hjärtebarn, det är kunskap som räddar liv.
för det är helt åt helvete fel att barn dör, och jag vet att det sker, men det finns så många som vi kan rädda, och det ska inte någonsin i ett land som sverige vara möjligt att ett barn dör för att det bor på fel plats, träffar vårdpersonal som kliar sig i huvudet.... ja det händer och jag ber- hjälp forskarna stoppa detta.
alla barn överlever inte, men de som skulle kunna göra det ges inte alltid chansen, och jag blir ursinnig.
så, skicka ett sms eller köp ett pins, det är det minsta du kan göra
mina tankar går till hans mamma, storebror och pappa.
varför det inte gick att rädda denna fina lilla kille finns det många anledningar till. men tyvärr är en anledning brister och okunskap inom vården, och det är just för dessa små barn jag vill att ni alla som läser hjälper till att skänka pengar till våra hjärtebarn, det är kunskap som räddar liv.
för det är helt åt helvete fel att barn dör, och jag vet att det sker, men det finns så många som vi kan rädda, och det ska inte någonsin i ett land som sverige vara möjligt att ett barn dör för att det bor på fel plats, träffar vårdpersonal som kliar sig i huvudet.... ja det händer och jag ber- hjälp forskarna stoppa detta.
alla barn överlever inte, men de som skulle kunna göra det ges inte alltid chansen, och jag blir ursinnig.
så, skicka ett sms eller köp ett pins, det är det minsta du kan göra
så, opererad då
yes, idag blev det av. kom in på operation som planerat kl 08. och vaknade ca 12.15 på uppvaket.
aj aj aj, det gör ont att bli grävd i, eller iallafall efteråt.
4 tjusiga ingånshål, vara det i navel är ca 6 cm och sytt med 5 stygn... tycker lite synd om mig själv.
fast då tänker jag på vincent och skäms lite... är ju inget mot vad han gått igenom, men jag har ju iofs ont ändå.
och efter några timmar på en avdelning fylld med riktigt lata sköterskor fick jag nog, som tur är var jag tillräckligt ok för att åka hem.
det finns sköterskor som inte bör jobba med det de gör, och jag tror det gällde varenda en på min avdelning, tex, en äldre herre ringer på sitt larm, jag satt i allrummet och tittade på tv, detta mittimot sköterskeexpeditionen, efter 7 ! minuter får en sköterska tummen ur att gå till mannen, suckandes, hans ansvariga sköterska var ju inte där.... och jag tror aldrig jag hört någon sucka och stöna så mycket.
en annan äldre man sitter i allrummet, somnar strax efter att en sköterska sagt åt honom att gå till sitt rum och ta sina mediciner, han sitter och sover och dreglar, håller på att ramla av stolen, en halvtimme senare efter att ha gått förbi och suckat kommer hon till slut fram, "sitter du här och sover, du skulle ju ta dina mediciner", säger hon då, riktigt otrevligt. ja, som att du inte sett detta hela tiden.
vad gäller mig fick jag själv gnälla om infarter som skulle tas bort, att jag ville ha bort droppet efter att jag börjat äta och dricka, och att jag behövde lägga om såret över naveln, tjata alltså, och ska jag jämnföra vården jag fick idag med den vincent får i gbg, ja det är som natt och dag. nog om detta, blir bara irriterad!
ja, jag kom hem till slut iallafall.
till mina glada barn, vincent tyckte det var mycket spännande att jag blivit lagad, har haltat omkring här hemma och båda barnen har velat bli burna, men icke, julia ville ju dessutom tutta, lätt att förklara för henne att nehej du, mamma är full av medicin, blev lagom poppis hos henne! och fick dessutom släpa fram bröstpumpen...nu sover mina änglar, är lite orolig för vincent han har hostat till o från några dagar, haft lite svårt att andas, så han har behövt airomiren flera gånger. idag har han blivit sämre, riktigt tungandad när han skulle sova och en riktigt otäck torrhosta. men imorgon ska vi till näl på ultraljud och då får vi ta upp detta, för någonting är knas!
ja, det var denna dag, nu ska jag knapra lite piller och sova en stund!
aj aj aj, det gör ont att bli grävd i, eller iallafall efteråt.
4 tjusiga ingånshål, vara det i navel är ca 6 cm och sytt med 5 stygn... tycker lite synd om mig själv.
fast då tänker jag på vincent och skäms lite... är ju inget mot vad han gått igenom, men jag har ju iofs ont ändå.
och efter några timmar på en avdelning fylld med riktigt lata sköterskor fick jag nog, som tur är var jag tillräckligt ok för att åka hem.
det finns sköterskor som inte bör jobba med det de gör, och jag tror det gällde varenda en på min avdelning, tex, en äldre herre ringer på sitt larm, jag satt i allrummet och tittade på tv, detta mittimot sköterskeexpeditionen, efter 7 ! minuter får en sköterska tummen ur att gå till mannen, suckandes, hans ansvariga sköterska var ju inte där.... och jag tror aldrig jag hört någon sucka och stöna så mycket.
en annan äldre man sitter i allrummet, somnar strax efter att en sköterska sagt åt honom att gå till sitt rum och ta sina mediciner, han sitter och sover och dreglar, håller på att ramla av stolen, en halvtimme senare efter att ha gått förbi och suckat kommer hon till slut fram, "sitter du här och sover, du skulle ju ta dina mediciner", säger hon då, riktigt otrevligt. ja, som att du inte sett detta hela tiden.
vad gäller mig fick jag själv gnälla om infarter som skulle tas bort, att jag ville ha bort droppet efter att jag börjat äta och dricka, och att jag behövde lägga om såret över naveln, tjata alltså, och ska jag jämnföra vården jag fick idag med den vincent får i gbg, ja det är som natt och dag. nog om detta, blir bara irriterad!
ja, jag kom hem till slut iallafall.
till mina glada barn, vincent tyckte det var mycket spännande att jag blivit lagad, har haltat omkring här hemma och båda barnen har velat bli burna, men icke, julia ville ju dessutom tutta, lätt att förklara för henne att nehej du, mamma är full av medicin, blev lagom poppis hos henne! och fick dessutom släpa fram bröstpumpen...nu sover mina änglar, är lite orolig för vincent han har hostat till o från några dagar, haft lite svårt att andas, så han har behövt airomiren flera gånger. idag har han blivit sämre, riktigt tungandad när han skulle sova och en riktigt otäck torrhosta. men imorgon ska vi till näl på ultraljud och då får vi ta upp detta, för någonting är knas!
ja, det var denna dag, nu ska jag knapra lite piller och sova en stund!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)