Barnen är ju där igen, efter att vi vägt för och emot blev det så.
Vi behöver isolera oss inför operation men det får bli från och med onsdag.. tvekar att barnen får gå torsdagen..
Att hela helgen bestått av astmatisk hosta till tusen.. det påverkar också, sitter och väntar på samtal från bästa dr L, har en del frågor nu..
Angående förskolan, ogillar när man kommer dit, en annan mamma vill lämna sitt barn men blir hemskickad direkt... nu var det väl feber, men det visar på vilken nonchalans en del föräldrar visar både sina egna barn och andras... riktigt illa.. förövrigt samma familj som skickade sin dotter när resten låg hemma i magsjukan.
Fattar inte hur tanken går där riktigt.. eller alls faktiskt.
Tillbaka till dr L, ska kolla om det behövs något extra ul innan op, sedan en del om alläntillståndet, astman, hostan, orken... det håller inte med trappan här hemma, om han går bara ett par gånger i trappa på en dag är det inga problem, men han vill ju vara med, uppe har vi sov,mys och vardagsrum, nere kök, toalett, lek.. alltså upp och ner rätt många gånger på en dag, och det går inte att anpassa mycket mer än vi gjort. Om vi inte ska bomma igen däruppe och flytta ner igen, vilket inte är aktuellt..
Han sliter som ett djur upp för den där trappan, ner går rätt bra, han åker på rumpan.
Det är lite tungt nu, mycket tankar kring framtiden, hur han ska mäkta med, hur mycket stryk lillasyster tar av hela situationen, hon är rätt cool den lilla tjejen, inte mycket nu kanske, mer än att hennes förebild - storebror, lär henne att slåss kan man göra hela tiden.
Han gör ju det, då gör hon samma, men samtidigt är vi tuffa med V och hon vet hon med vad som är okej och inte, men hon påverkas ju av honom, dessutom blir hon arg på honom mycket eftersom han utsätter henne hela tiden.
Och andra barn, efter ett tillfälle vid rutchkanan på förskolan blev resursen tvungen lämna med honom av rädsla att han skulle skada något annat barn allvarligt om hon inte bröt.. han knuffas hela tiden och på en kana.. ännu sämre..
Så går det runt hela tiden..
Något som dock förbättrats lite är hans frånvaroattacker.. mer sällsynta och inte lika ihärdiga..
Vilket också tyder på att det kanske kan förklaras med att när livet suger och han verkligen inte orkar, har infektion i kroppen mm, då stänger han av. Tror mer på det sambandet.
Det blir rörigt, men det är mitt liv med.
En sak är då klar och nu ska jag bara lyckas komma in, men plugg till hösten..
Har äntligen bestämt mig, för vad får ni klura på en stund ;-)
Men lite fix först eftersom den är på distans, jag behöver ordna lite kring det innan allt är klart för att söka.
Får jag som jag vill, med detta iallafall, blir tillvaron lite mer trygg, behöver veta vad jag har framför mig, just nu är det en jävla soppa.
Nu ska jag tvätta och städa lite i lugn och ro, en fördel med förskolan (!), och sedan kanske testa inte göra ett skit en stund!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar