pling plong taxi

Efter en hel dag av lugn och ro med trevligt besök av Tina, så vände det ruggit fort.. Vincent fick för sig att välta ikull en möbel med sitt hemmasnickrade garage på, över sig, han trillar baklänges, drar i huvudet och efter kommer detta garage farandes och falller rätt över huvudet på honom.. jag var precis brevid och flyger upp för att kasta undan allt och få upp honom... han skrek, grät och det var ju bra ..
PANIK
Jag tänker inte, ser bara ögonbrynet blöda, ren kökshanduk, Tina- ring 112, jag ringer Putte, på med kompress o bandage, ta över sos samtalet, avklara det, Tina håller tryck på såret, lite tårar från Vincent inte mycket mer, lägger på, Putte kommer hem, shit vad fort han måste kört, hinner packa allt nödvändigt, erfarenhet!!, ställer in mig på Gbg, behöver han sys måste han sövas..., nåja, in i ambulansen, Vincent ligger själv på båren med mig brevid, rätt glad över vad som händer..

Hos mig går tankarna inte " oj, sy, vilket sår, hmm, " utan mer " satans helvetes jävla skit, nu är det hjärnblödning, förbannade trombyl, svimma faan inte nu, och kräks inte heller, jaha, då var det klart, hjärnskadad för livet, saaaatans trombyl... nä Therese, det går bra, bra, bra , bra ..."

Och Vincent var vaken hela tiden, inget avvikande alls.., därimot väl på akuten hade puckot i ambulansen missat att skriva hur säret egentligen såg ut och istället skrivit " 2 cm sårskada", vilket det inte alls var, utan 6 cm, djupt, hela vägen in till benet hela vägen över... dessutom när vi kom in lyfte jag hans tröja för att se om han fått fler skador, något ambulansen helt missat, och visst var det en rejäl smäll vid vänster revbensbåge och på bröstkorgen.... det blev dock inget av det... hoppas vi.. inget än iallafall.

Bra läkare iallafall, han tyckte som jag det vore optimalt att slippa Gbg, och han bestämde för att limma och tejpa, och som vanligt med min lilla kille, ingen bedövning, inget smärtstillande, han hann fasiken inte ens få en alvedon, så var det lim i och en miljard tejper.. och inte ett gråt, bara lite ojande, nåt litet ajande, inget mer... Då kom en tår från mig, för han borde faan både skrika och slå och gråta, inte bara finna sig.. av vana

Men limmat, tejpat, plastat och sedan iväg till avdelningen för några timmars observation, han var pigg, åt lite makaroner, och sedan var han igång och skulle leka, alltså.. - börja blöda igen

Men det klarade sig, efter några timmar där och med läkarens godkännande fick vi åka hem, innan det frågade dock Putte om han skulle haft någon antibiotika, och då slog det mig, läkaren tvättade aldrig ur såret!!!, WTF????

Men enligt dom där skulle det inte behövas, något Putte inte köpte rätt av utan han ringde Gbg och dubbelkollade, dom tyckte han borde klara sig, men minsta lilla tecken på feber eller infektion ska det sättas in..

Nåja, nu är vi hemma, med genomblodat bandage som ska sitta en vecka, de kunde ju inte gärna lägga om det, skulle ju bara spricka upp igen, och trötta är vi...
Men förhoppningsvis utan hjärnblödningar, hjärnskakningar, brutna ben och utan sövning och stygn..
Jag trodde verkligen att första riktiga olyckan skulle Julia råka ut för, för det är hon som är tokig.. tji fick vi, skönt såklart, inte alls att jag vill ha henne skadad, men det hade varit betydligt mer tippat!