sammanfattning

Tänkte jag skulle lite lätt sammanfatta mina senaste veckor.... jag susar iväg som vanligt.
Barnen slåss, konstant, Vincent är en liten treåring med ett sjuhelvetes humör, om hans syster är så mycket bättre vete sjutton...Hon vrålar, med en röst som skulle skrämma en fullvuxen karl...
med ett djupt darr, morrande..."maaammmmaaaa...fixaaaa byxaaannnnn" är ett exempel..för att byxan åkt upp någon liten millimeter.. helt vansinnig.. eller för all del..om hon ska behöva borsta tand, eller hår, eller ta på sig sina skor, eller äta sin mat, eller sova, eller.....
Medans Vincent tar till den absolut inte låga tonen.. och skriker " jaaaaaag bestäääämer "

Och någonstans har jag kanske varit en aningens slapphänt, en aningens trött, en liten aningens frustrerad det sista, ingen ursäkt, men barnen känner av allt på en gång, och att det varit en till i huset som ska testas, prövas.. härjas med..
Nu har vi haft det väldigt bra också, absolut, men ni som hängt med vet att jag inte är helt hundra just nu, inte konstigt.. alls.. men äh...fasiken.
Mycket utflykter, försöka distrahera..hålla tankarna på avstånd.. det går..ibland, men ju närmare det kommer dessto svårare...

Iallafall... det är.. bara är, dagarna flyter ihop, det mesta känns rörigt.. men det rullar på, P jobbar, spelar , tränar, jobbar, jobbar lite till.. men det får vara...
Bygget står still, det får också bara vara just nu, eller bygget är kanske fel ord numer... finliret då... eller om man så vill.. början på totaltrenoveringen av den brillianta undervåningen...suck..
Funderar skarpt på om man verkligen kan undvika allt ansvar för rena byggfel, utan tvekan saker som går som dolda fel bara för att man har skyddad identitet..tydligen, intressant, och en process som ska igång, och det där äckliga vattnet... en process till, och ska jag vara ärlig, jag struntar i det snart, betalar och ser glad ut, för jag har tillräckligt många projekt att styra upp, men vad gäller förskolan har jag en nödlösning... så på ett sätt eller annat löser det sig, och det kommer innebära fortsatt resurs..hemskt ledsen jag inte kan berätta hur här.¨
Bollar med läkare..sköterskor..habiliteringen  kan ta sig i ...eller nej, de gör ett kanonjobb, om man har rätt att komma dit med sitt barn med bestående begränsningar, mediciner ska läggas om, måste bli av med lite vätskedrivande, för nu vägrar han ta av blöjan på förskolan och har istället börjat kissa ner sig igen...
Allt för att han inte kan åka dit tidig morgon utan pga mediciner.. en sån simpel sak, men påverkar massor..

Och.... faktum är att på tisdag kommer lilla vackra M att begravas, det är så förbannat fel allt som hänt, så ord räcker inte till, det kommer i vågor, och jag vet att mina känslor är en vattenpöl i jämförelse med havet mamman känner, men det är ändå så ...
För visst , jag hoppas hon finner ro, slipper mera plågor, får sväva däruppe och vaka över sin mamma med sin storebror, men inte blir det mindre smärtsamt för det.
Imorgon ska vi träffas i blomsterbutiken en sväng, och som varje gång vi tillsammans gått in i en affär för att styra upp något relaterat till det här, det går superfokuserat i början...innan det slår ner som en blixt varför vi står där... varför vi eg handlar vackra inbjudningskort, som skulle gjorts inför dopet...det är inte så..
När vi står i klädaffären och försöker diskutera plaggens lämplighet för tillfället de ska användas utan att skrika ut begravning till hela världen.
Eller snabbsvängen till biltema för att införskaffa vakumpåsar... för att saker behöver packas ner...
Imorgon ska jag köpa blommor.......